Rörelse och lärande

    Med utgångspunkt till de fyra förhållningssätten till röresle i undervisning, ger vi dig her några idéer till vilka redskap som med fördel kan användas för att få rörelse in i undervisningen.




    De fyra förhållningssätten till rörelse i undervisningen

    Elever i den danska grundskolan har rätt till 1 timmes motion och rörelse om dagen under skoltid. Syftet är att främja elevernas hälsa, välbefinnande och koncentration.

    Samlat sett är tanken att dessa fyra tillvägagångssätt ska vara med till att skoleleverna minst uppnår 1 timmes aktivitet under en skoldag. Allt räknas med både aktivitet som en vild karuselltur, där pulsen går upp på en rast och löpningen på gymnastiken.

    Här får du en introduktion i de fyra tillvägagångssätten samt idéer till några lekredskap på uteplatsen, som motiverar eleverna till lek, samtidigt med att redskapen kan användas i undervisningen.





    Utveckling av de fyra inlärningssätten



    1) Kroppslig förankret lärande

    Övningar där man arbetar med inlärningsmål genom kroppen och där kroppen är aktiv i inlärningsprocessen, kallas kroppsförankrat lärande. Detta förhållningssätt tar utgångspunkt i att hjärnan är utvecklad på bakgrund av ett samspel mellan kropp och miljö. En separation av rörelse och motorik från kognitiva processer vill vara onaturliga för vår hjärna och inte alls lika effektiv som om vi involverar kroppen i själva inlärningsprocessen. Exempel på kroppsförankrat lärande är karuseller av olika slag.

    Belastning, hastighet och acceleration är professionella element, som man förstår innebörden av när man leker på karusellen, där man också känner skillnaden genom att vara få eller många på lekutrustninge samtidigt. Kroppsförankrat lärande kan även ingå i språklektionerna, där man använder principerna om body-mindmapping för att förankra lärandet hos eleverna.



    2) Power breaks (Brain breaks)

    Kallas även Brain breaks, Ice breakers og Energizers. Power breaks har en varaktighet på 5-10 minuter och kan användas på lektioner, där man behöver öka elevernas uppmärksamhet och motivation för att få förnya energi till lärande. Power breaks kan innehålla ett ämnesrelevant ämne.

    Power breaks är t.ex. att klättra snabbast upp i ett klätternät eller hoppa sjuans tabell på studsmattan.



    3) Fysisk aktivitet

    Vid fysisk aktivitet tränas kroppens styrka och uthållighet. Pulsen ska upp och musklerna ska utmanas. Målet är inte i sig att lära sig något medan man rör sig, men det är ett medel till att uppnå ett mål: 'Readiness to learn'. Många skolor är entusiastiska för djunelbanor och fitness-områden, eftersom de stödjer fysisk aktivitet.

    Exempelvis är träning med egen kroppsvikt på termoplast eller aktivitet på höga barrar en fysisk aktivitet.



    4) Motorisk träning

    Motorisk träning är utvecklingen av de grundläggande sinnena som vestibulära sinnet, det taktila sinnet och det kinestetiska sinnet. Träning av dessa sinnen har visat sig vara avgörande för att lära sig optimalt.


    • Det vestibulära sinnet kallas också för det sinne när man blir yr. Exempel på träning av vestibulära sinnet är leker på t.ex. gungor och karuseller.


    • Det taktila sinnet kallas även det känsliga sinnet och handlar om tryck och intryck via huden. Exempel på att träna beröringssinnet är sand- och vattenlekar och generell variation av ytor. Detta är mest relevant för de yngsta barnen, men kan kombineras med t.ex. natur och teknik.


    • Det kinestetiska sinnet kallas även led- och positionssinnet och är kunskap om placeringen av kroppens leder och muskler. Barnen får erfarenhet med att placera sin kropp i förhållande till platsen, att böja och sträcka sig, samt spänna och slappna av i musklerna. Exempel på att träna det kinestetiska sinnet kan vara att klättra i ett klätternät, gå på balanslina, hoppa på studsmatta eller spela bollspel.




    De olika lekvärdena


    Kroppen är barnets redskap till att röra sig och uppleva världen – och genom lek stärks barnens motorik, uthållighet och rörlighet. Vi arbetar med ett antal lekvärden för att stödja barnens motoriska utveckling:



    Balans:

    Balansbanor hjälper till att utveckla det vestibulära systemet (balans) och det proprioceptiva (plats) känslan. Att klättra, balansera samt att hänga och gunga hjälper till att stärka kroppen och koordinationen, samtidigt som man utmanar barnen på nya och kreativa sätt.


    Gunga:

    Gungor skapar en känsla av rörelse och frihet, samtidigt som gungorna hjälper barnen med att finjustera balans och känslan för rytm och timing.


    Rotera:

    Kontrollerad rotation är avgörande för barnens vestibulära utveckling, så en karusell eller annan form för roterande redskap är bra för barn i alla åldrar.


    Under / genom:

    Tunnlar och liknande slutna redskap utvecklar den rumsliga medvetenheten (proprioception), samtidigt med att barnen får underbara och säkra platser att gömma sig på.


    Upp över:

    För barn är det något oemotståndligt med att krypa/springa upp ovanpå något – det får dem till att känna sig större. Dessutom kan nivåhopp i terrängen vara med till att stärka det vestibulära sinnet (balansen) och det proprioceptiva sinnet (kroppens förmåga att uppfatta platsen). En sluttande lutning på ca. 30-40 grader räcker för att skapa önskad rörelse.


    Högt uppe:
    Högt upp ger barnen en känsla för fara och den farliga leken är nödvändig och utvecklande eftersom barnen lär sig känna deras egna gränser och utmana känslor på sin egen kropp. Detta är den bästa olycksförebyggande åtgärd, eftersom barn på det sättet lär sig att riskhantera situationen.


    Vippa:
    Det kräver samarbete att använda en dubbelvippa. Känslan av vikt och balans utvecklas naturligt, när barnen turas om med att ge fart. Men en enkel vippa (både sittande och stående) lär barnen sig att använda deras egen kraft till att skapa dynamik och stärka musklerna.
    Det kinestetiska sinnet (muskler/led) utvecklas.


    Glida / rutscha:
    Känslan av hastighet ger barnen spänning och uppmuntrar dem till att forsätta med att röra sig. Ofta ger träning på rutschkanan barnen mod till att prova rutscha ner på andra sätt eller använda glidstängerna och brandmansstången.


    Hoppa:
    Utvecklingen av sensorisk motorik sker genom upprepning av rörelse, som med tiden kommer till att sitta i ryggraden. När barn utvecklar röreslesäkerhet och uppnår kroppskontroll byggs både självkänsla och självförtroende.


    Klättra:
    Att klättra stärker barnens krysskoordination. Detta utvecklar sambandet mellan hjälnhalvorna, vilket bl.a. har inverkan på barnens läsberedskap.


    Känna:
    Det taktila sinnet kommer att kännas genom fötter, händer och andra kroppsdelar, som kommer i kontakt med olika material.



    Söker du hjälp? Boka en workshop



    Designen av uteplatsen kan ta många former. Om du saknar hjälp med att tydliggöra designen, val av lekutrustning m.m., kan vi erbjuda att hålla en workshop för elever, lärare mm.



    Läs mer om våra workshops



    Här hittar du våra medarbetare!

    Behöver du hjälp att hitta lekutrustning, eller saknar du inspiration till att designa din uteplats? Oavsett dina önskemål vill vi gärna hjälpa dig med att komma vidare.

    Hitta kontaktperson

    Önskar du, att vi ringer upp till dig? 

    Här kan du fylla i vårt formulär, så ringer vi upp dig.