Bra lekvärden det borde finnas på skolgården

    Kroppen är barnens redskap till att märka världen. Är ytan varm eller kall? Kanske hård eller mjuk?
    När barnen rör sig runt t.ex. på en djungelbana eller står i kö vid linbanan, är det möjligt att vänta tills det är min tur?
    När vi skapar lekplatsen, är landskapet och områdets arkitektur vigtig, men målgruppen och lekvärdena är minst lika viktiga. Vi strävar efter att få så många lekvärden som möjligt till eran utomhusplats.

    Lekvärde avser hur pass väl en lekplats uppfyller barnens lekbehov som i sin tur utvecklar barns motoriska, kognitiva och sociala kompetenser.

    Lekväden på skolgården



    Balansera:
    Djungelbanan är en av flera lekutrustningar, som är geniala på skolgården. Både barn i lågstadiet och på mellanstadiet har stor glädje av att balansera iväg, där vestibulärsinnet och proprioceptiv (rumslig) känslan samt krysskoordineringen stimuleras. Att balansera – liksom att klättra och gunga - stärker också fysiken.


    Gynga:
    Att gunga ger känsla för rytm och timing och vill vara med till att finjustera balansförmågan. Gungan är särskilt en favorit utrustning på skolan och vill skapa en underbar känsla av frihet.


    Rotera:
    Karuseller och gungor (som snurrar runt) är också utvecklande till den vestibulära utvecklingen.


    Under / genom:
    Speciellt i lågstadiet är tunnlar och andra stängda redskap roliga – och ger möjlighet till att gömma sig och leka fantasilekar. Dessa lekutrustningar utvecklar den rumsliga medvetenheten (proprioception).


    Upp över:
    Några barn älskar höjder, andra är rädda för den. Skolgården är en trygg miljö, där det kan tränas om att komma över.
    Torn, berg, klätternät men också nivåhopp i terräng är lekutrustning och miljöelement, som kan användas till att stärka proprioceptivkänslan (rumslig uppfattelse).
    En sluttning på bara 30 till 40 grader är nog till att skapa en önskade rörelse.


    Högt upp:
    Att klättra mot toppen kan vara skrämmande och barnen märker sina egna gränser. Vad krävs av miljön för att övervinna känslan av rädsla?
    Just detta lekvärde lär barnen riskhantering.


    Avkoppling:
    Avkoppling är viktigt för de stora barnen i skolan. Här kan man ha kul, göra läxor eller koppla av. Utemöbler är viktiga till denna grupp elever.
    Utemöblerna kan också användas av läraren till att få med undervisningen ut på utomhusplatsen.


    Vippa:
    En Vippa kan vara både sittande, stående, till två eller flera.
    Vippor används särskilt i lågstadiet och lär barnen om kraft och dynamik och stärker musklerna, det vill säga utveckling av kinestesikänslan (muskler/leder). Om jag sparkar iväg hårt, vad händer på andra sidan? Vippen till skolor är oftast till flera användare (motsättning vippor till förskolor) och därmed en social lekutrustning, som kräver bra samarbetsförmåga.


    Glida / rutscha:
    Hastighet ger barnen spänning och det kittlar i magen. Rörelsen är oftast tvungen, det vill säga, att har man startat leken, kan den inte stoppas, - barnen fortsätter med att åka utför. Känns det farligt eller roligt? Några barn blir mer modiga och vill försöka att rutscha på andra sätt.


    Hoppa:
    Att hoppa är roligt både i lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. När man hoppar t.ex. på en trampolin utvecklas de sensoriska motoriska färdigheterna genom att upprepa rörelsen, som med tiden kommer att sitta 'fast' som t.ex. att cykla. Lekutrustningen ger rörelsesäkerhet och kroppskontroll, vilket vill ge både självkänsla och självförtroende.


    Klättra:
    När barnen klättar stärks krysskoordinationen och förbindelsen mallan hjärnhalvorna. Detta ökar barnens läsförberedelser.


    Känsla:
    Taktilsinnet påverkas när objekt berörs t.ex. att känna sand med händerna. Eller dofta på blommor en vårdag – detta sinne är till allra yngsta t.ex. förskoleklasserna eller det känsliga barnet.