Molly Haslund om att skapa lekfulla skulpturer till den allmänna platsen

    På Mårtenstorget framför Lund Konsthall kan man uppleva tre lekskulpturer av konstnären Molly Haslund. Vi pratade med Molly om att skapa konst, som ger lek, rörelse och interaktioner till den allmänna platsen. Och om skalning och material.

    De tre verken: 'Magiska Cirklar', 'Genvägsfontänen' och 'Hoppa in, hoppa ut' är producerat i samarbete med Elverdal.





    Et lekfullt verk till den allmänna platsen – hur ställer du dig till uppgiften?

    Når jag skapar verk till den allmänna platsen, förhåller jag mig till själva uppgiften formulerats av dem som satt den. Det är ofta många krav och funktioner att arbeta utifrån. Men jag undersöker också vad som händer på just den platsen. Jag brukar gärna en dag eller två på bara att sitta och observera gatu- och butiksliver för att ta reda på vilka rörelser, genomströmningar och energier som finns på platsen.

    Jag förhåller mig till det jag observerar och tänker på hur det hela kan passa in i kriterierna för verken. Sen tänker jag också på att de människor jag ser och möter, ska leve med verket. Att de ska åka hit, röra sig förbi verken, - kanske till och med dagligen.



    Vad kan det konstnärliga greppet göra för lek och rörelse?
    Var med till att vara uppmärksam på att våra kroppar och rörelsemönster – sättet vi tänker på att utföra det i livet – innehåller oändliga möjligheter. Och samtidigt uppmärksamma att små avbrott och avvikelser, där vi rör oss i vardagen, kan påverka vardagen. .

    Jag tycker om att verken har en koppling till verkligheten, men det ska också vara en twist. De får gärna få oss ur våra vanliga funktions- och rörelsemönster.

    Det är också dét med att träffas och göra något aktivt tillsammans – något som ligger någonstans mellan kontemplation, lek och sport – där aktiviteten och reglerna man kommer på när man spelar uppstår på en intuitiv nivå och därför bryter med förväntningarna på vad lek är.


    Verk som skapar möten och interaktioner

    Vad vill du att dina verk ska bidra till?
    Till skulpturerna på Mårtenstorget i Lund, som Elverdal så generöst hjälpt till med att producera, var uppgiften att skapa ett eller fler verk, som både fungerar som skulpturer och inspirera till lek för flera åldersgrupper.

    Placeringen är mittemot och nära Lund Konsthall, som ritades av arkitekten Klas Ansehelm (1914–1980).
    Från utsidan en ganska vacker, minimalistisk byggnad. Därför ville jag gärna göra något, som inte nödvändigtvis är sensationellt.


    På konsthallens fasad ut mot torget har arkitekten satt en 50 meter lång bänk och därför tänker jag över, att mina verk inte ska ta bort utsikten för dem som vill sitta på bänkarna och följa livet på torget. Samtidigt kan dom som vill använda verken aktivt, få publik i 'bänkarna'.

    Jag önskar att verken ska medverka till att människor träffas, rör sig intuitivt i och mellan verken – att de leker. Vuxna träffas, medan de håller öga på sina barn,
    som leker vid labyrinten och fontänen. Kanske upptäcker dom den enorma hopphagen, hoppar ihop eller tar en selfie i de 'magiska cirklarna'. Eller så undersöker de om man kan göra något med dem – kanske går igenom dom.




    Fotograf: Matilde Haaning

    Lek och välkända redskap får nya perspektiv


    Vad inspirerar dig?
    Alla möjliga saker, men ofta något som kan sätta människokroppen i rörelse. Traditionella lekredskap och lek inspirera mig, att ta upp dom till en sorts omförhandling och förändra dom lite, så att dom upplevs på ett nytt sätt. De har ett inbyggt språk som guidar mig, i fråga om hur jag ska röra mig tillsammans med dom. .

    ... Jag stöter hela tiden på saker vi redan vet, som på ett eller annat sätt är integrerade långt tillbaka i vårt medvetande. Dom saker som vi tar som självklara, vill jag gärna ge nytt liv och perspektiv;

    Hoppahagen
    har jag arbetat tidigare med som en koordinationsmodell, där hopphagen är förhöjd på så sätt att man hoppar en meter upp i luften.

    Under en tid gick jag med idéen om en jättestor hoppahage, och så kom chansen i Lund att utöka området, där skulpturerna skulle stå. Genom att placera hopphagen mellan brostenen, kunde det fortfarande vara plats till leveranser av varor till konsthallen. Och jag tänkte också, att det är smart att få igång kroppen innan mötet med utställarna, genom att konkret uppmuntra folk till att hoppa in i konsthallen.

    Fontänen
    fanns redan där och en av uppgiften på Mårtenstorget var att integrera fontänen i verket. Ett annat kriterium var att skulpturerna runt fontänen skulle bidra till att bilar inte kunde köra över just detta område.

    Eftersom platsen framför konsthallen är en passage, där många människor delar sig åt olika håll, kom jag till att tänka på en labyrint med flera utgångar, som samtidigt kunde fungera på många olika sätt:
    Att sitta på vid korta pauser, balansera på, och till de allra minsta barnen att lära sig gå genom att stödja sig till labyrinten och samtidigt närma sig vattnet.



    Hur arbetar du med storleksförhållanden och materialval?


    Storleksförhållande gör att vi blir mer medvetna om och känna vår egen storlek. När vi görs mindre, kanske vi tycker det är lättare att leka!

    Jag använder min egen eller mina vänners kropp som måttstock och försöker att träffa en punkt i storleksförhållandet, som inte är våldsam, men ändå utmanande och förändrande – och sen finns det självklart alla säkerhetskrav, som också måste uppfyllas.

    Jag är fascinerad av vad föremål skapade av människor kan. Samtidigt önskar jag att undersöka om de kan något mer – om det finns något med dem, vi inta har upptäckt än? Och det visar sig ofta att det finns där, när det förstoras, förmonskas, fördubblas eller upprepas många gånger vid sidan av varandra.



    Verken till Mårtenstorget är i stål, andra gånger har du arbetat med trä, hur väljer du material?

    Det beror mycket på vad verken ska tåla, alltså något funktionellt. De flesta verk i trä är gjorda till att vara tillfälliga eller en del av ett performance-verk. Trä är också det material jag själv klarar bäst av och ett inte allt för dyrt material.
    Stål spelade in när jag
    skulle göra det permanenta verket till Mårtenstorget. Den ska kunna hålla till mycket och gärna i många år. Jag har sett några saker, som jag tycker är vackra i stål – bland annat några ledstänger på flygplatsen och några små nyckelringar hos skomakaren.
    "Magic Circles" på Mårtenstorget är faktiskt inspirerad av en vanlig nyckelring, men man kan absolut se att det är en rockring!



    Vad betyder hantverk för dig?

    Jag bara älskar när saker görs ordentligt – det är också givande att se när något skapas av människor, som är stolta över sina hantverk.
    När något görs bra, skapar det också tillit och en karma, som smittar av sig på omgivningen. Något som görs bra, har man lust till att ta hand om.

    Just nu arbetar Molly Haslund bl.a. med ett nytt verk till en förskola. Vad handlar det nya verket om?

    Det handlar om att få skapa liv vid ingången till förskolan där barnen kommer på morgonen och hämtade igen på eftermiddagen.

    Jag arbetar med visuella rytmiska processer, men också med storleksförskjutningar, som visar hur långa barnen är. Det blir spännande att se hur det kommer att se ut. Vi är lite sena pga pandemin, men kommer nog snart i mål.

    Läs mer om Molly Haslund på hennes hemsida.