Rehabilitering i parken som smittar av i vardagen
MarselisborgCentret önskade att skapa en rekreationspark för patienter och besökande. Samtidigt skulle parken erbjuda träningsmöjligheter, så att centrets behandlare kan gå utomhus och göra övningar med patienterna.
Till parken har Keingart Space Activators designat en serie av enkla träningsinstallationer i ekslipers som estetiskt smälter in i omgivningen. Det är utvecklat i samarbete med centrets behandlare och professionella och vi har producerat och monterat.
Designen har ett tredubbelt syfte – det ska kunna användas till både träningsövningar, fungera som avkopplingsmöbler till dom som går i parken och även till att leka på.
Träningsanläggningen är en del av ett större projekt om att etablera stadsparken SPARK, ritad av Kristine Jensen Landskab & Arkitektur.
Designen uppfyller centrets behandlingsfilosofi
I Keingarts uppdrag lades en dogm ner om designen av behandlarna:
Det behövde inte vara specifika träningsmaskiner, och det hela ska tillverkas av ekslipers.
Partner och arkitekt i Keingart Flemming Overgaard säger:
"Att det hela är gjort i ek är delvis ett estetiskt val för att skapa en igenkännbar och homogenitet. Men det är också betydelsefullt ur en rehabilitering och hälsoaspekt.
Centret har medverkat till att utarbetandet av ett kompendium om deras filosofi till utomhusrehabilitering (Red. Rehabilitering ude), som bl.a. beskriver, vilka elementer som vill vara bra att ha tillgängliga.
De var måna om att träningsanläggningen ska vara något som patienter eller kunder kan möta i sin vardag – så att de bliver bra på att säga till sig själva
- Hej, det är bara något med en förhöjning där … eller den där kan jeg sätta mig ner på och resa mig upp igen.
Därför vill de gärna ha något, som har en mer naturlig känsla, så att det påminner om saker man kan hitta i sin egen omgivning, ute i skogen eller vid busshållplatsen".
Prototyper utvecklade av pinnar med posten
Förhistorien är att Keingart våren 2020 ska ha hållit workshops med en grupp av centrets behandlare för att få kunskap om träningsmöjligheterna och tillsammans bygga upp modeller, som kan ligga till grund för prototyper.
Men pga Corona nedstängningen måste det göras annorlunda. Istället skickade Keingart paket med små pinnar á la slipers till de kunniga workshopdeltagarna. Härifrån skulle de själva bygga ihop dem, ta bilder på dem och skicka förslagen till Keingart.
Flemming Overgaard säger:
"Det kom många olika bud på de små modeller av slipers och det blev till en hel katalog, där vi valde ut några och arbetade vidare med.
Några av träningsinstallationerna är nästan 1till1, som behandlarna har föreslagit. Andra har vi vidareutvecklat eller är kombinationer av element från olika förslag. Till sist placerade vi dem i landskapet i samarbete med byggherren. Först på planen och sedan tog vi över för att verifiera".
Tvetydiga element
Designen är nedtonad och består av tvetydiga elementer, som kan användas på flera sätt. Det betyder att man kan gå ut med en behandlare eller tränare, som kan göra några specifika övningar med én. Men man kan också bara själv komma igång och prova.
Många undersökningar visar att speciellt äldre, om de stöter på en maskin på den offentliga platsen, att de alltid blir lite oroliga om de nu gör det riktigt.
Tanken bakom Keingarts design är att träningsinstallationerna är så öppna i sin design att man inte får tanken om att man göra något fel.
I designen är det inbyggt olika träningsnivåer man kan göra övningar på. Den största av installationerna speglar sig själv och har dubbla funktioner för att instruktören kan visa en övning som patienten kan göra parallellt bredvid.
Hybrider
Är det tvetydigt och multifunktionellt uppdaterat?
"Något av det vi jobbar med just nu är att skapa nya kombinationer eller hybrider och mer kompakta anlägg", säger Flemming Overgaard.
"Tidigare har det varit mer som att ha en idrottsplats som är väldigt specifik till sport. En stor gräsöken av en fotbollsplan. Och på andra ställen har man en nöjespark, där man går en promenad på söndagen eller solar. Och samtidigt naturligvis naturen.
Jag föreställer mig att något av det vi kommer att arbeta med och egentligen redan håller på med, är hybridformer. Där vi viker ihop några idrottsmöjligheter till något som är en rekreationspark, som återigen får ett vildare uttryck med mer vild natur än den prydliga, iscensatta stadsparken, där
gräset klipps och häcken klipps.
Det är också en integrationsövning, så man kan få folk som inte är så aktiva till att träffa folk, som är mer aktiva. Och på det sättet kan man kanske också inspirera till några nya gemenskaper".
