Tre olika skolors erfarenheter av rörelse i undervisningen
- Husum Skole, Tornhøjskolen och Herskindskolen
Husum Skole
Husum Skole har i samarbete med Elverdal utvecklat en skolgård, som understödjer rörelse i undervisningen. Första steget Husum skole har arbetat med rörelse i undervisningen allt sedan skolåret 2008/2009. Avstampet var projektet ”Ämneskunskap för alla”, initierat av Köpenhamns kommun. ”Ämneskunskap för alla” sjösattes för att optimera idrottsämnet och därför inrättade man en idrottskoordinatortjänst. Koordinatorn bidrog till att rikta fokus på kroppsrörelsernas många möjligheter, i såväl ämnet idrott som i skolans övriga ämnen. Man fick en inspirationspärm, så att man kunde sätta i gång med kroppsrörelser inom de ämnesuppdelade ämnena utöver idrotten. Det smittade av sig på skolans kultur att man nu använde sig av rörelser som ett pedagogiskt och didaktiskt redskap i undervisningen. Devisen var att hålla fokus på vad kroppen kan göra tillsammans med huvudet och att de två sakerna alltid hänger ihop. 2010 upprättade Husum Skole en ny rörelsevägledartjänst. Malene Schat-Eppers, som i dag er skolans rörelsevägledare, vägleder ledning, rektor, lärare och elever i rörelse. Tjänstens omfattning var 100 årstimmar, men skolåret 2014/2015 utökades den till halvtid. Malene har sålunda resurstimmar till att ingå i lärarnas förberedelser, utföranden och utvärdering av undervisningen.
Malene berättar att de allra flesta inskolningsbarnen alltid har haft rörelse i undervisningen. Det har emellertid aldrig formulerats så tydligt. Så för lärarna krävs under inskolningen inte så stor självövervinnelse och förändring av undervisningen för att införliva rörelse i den. Eleverna har innan de började skolan alltid lärt sig tillsammans med sin kropp. De klättrar runt i träd och ser hur högt de kan klättra, de möter naturen, när en fjäril flyger förbi, de bygger kojor och förstår hur en matta som tak kan bli för tung och kräva mera stöd. Skolan blir fort väldigt abstrakt, men när man använder rörelse och flyttar ut undervisningen från klassrummet kan inlärningen bli mer konkret. På mellannivån och i utskolningen krävs det emellertid lite större tillvänjning - även för eleverna. Som Malene förklarar, så är det viktigt att tänka på att det inte bara lärarna, som ska vänja sig vid det nya rörelsesättet. Det är lika mycket eleverna som ska vänja sig vid det nya sättet att delta i undervisningen. Malene förklarar: ”De ska känna rytmen i övningarna. När börjar vi och när slutar vi? Så att det inte blir rast av alltihop. Man måste vara inställd på att det kan ta tid, men efterhand lär de sig att strukturera sitt arbete i de fysiska övningarna och ta dem på allvar.”
Kulturförändring
Det har satts en agenda för skolans politiska nivå och det har betytt mycket för skolan. Skolans födelsedag har blivit en idrottsdag och dessutom deltar Husum Skole i många rikstäckande idrottsarrangemang. Det ger ytterligare inspirationsmaterial till undervisningen. Därutöver har man med jämna mellanrum infört pausgymnastik, där alla 600 eleverna deltar. Men hur togs det emot av skolans lärare? Malene berättar: ”Både - och, många applåderade. Det är vägen framåt. Vi är så många olika sorters människor - några vill bara sätta i gång. Andra vill ha evidens. Tillvägagångssättet på Husum är: Vi griper tag i dem, som gärna vill och det smittar ofta av sig på de andra”. Hur använder ni rörelse? Malene förklarar: ”Vi använder rörelse som en pausaktivitet, då vi inte bara tar fem minuters kafferast eller bara låter eleverna sitta på sina stolar i fem minuter. Vi får upp dem för att röra på sig med en ”Brain break”, en pausaktivitet, som tar tre till fem minuter och som ger friskt syre till hela kroppen och till hjärnan. Det ger eleverna en chans till att befästa det inlärda, innan de ska lära sig något nytt. Vi använder rörelse som ett didaktiskt redskap i förhållande till val av inlärningsstil, att skapa inlärning från det abstrakta till det konkreta och inte minst för att skapa ett införlivande, där eleverna minns med kroppen. Rörelse kan både vara som ett redskap för att lära sig något, men också som en direkt metod.”
Barriärer
Det finns fortfarande lärare på Husum Skole, som inte använder det, men det finns många som gärna skulle vilja. Malene förklarar att de befarar oro och kaos, kanske för att de själva arbetar bäst där det är lugn och ro. Dessa lärare ska hon som rörelsevägledare handleda under det kommande skolåret. Utskolningen är lite svårare att få till, men Malene ser en positiv utveckling inom utskolningen. ”En del säger: Vi leker ju bara. De kan inte se att de samtidigt faktiskt lär sig något.” Men som tidigare sagts måste de också först lära sig den nya rörelsemetoden och känna att den gagnar dem.
Positiva erfarenheter
Malene upplever, precis som forskningen visar, att cykelbarn är mera beredda till att ta emot undervisning under de första 3 lektionerna. Dessutom upplever hon att hennes egen klass fungerar väldigt bra tillsammans socialt. I och med att det ofta är fysisk kontakt i lekarna blir det svårare att reta varandra. ”Man retas inte med dem man rör vid.” Malene tillägger: ” Om det innebär en ämnesmässigt positiv sidovinst ...det är svårt att säga om det beror på att de har fått frukost, extra sömn eller på något helt annat. Men forskningen visar ju tydligt att det har effekt.”
Knep och rekommendationer från Malene
- Första steget är att ta något, som man har gjort förut. Börja med det lilla
- Fråga andra lärare, som har arbetat med det tidigare.
- Utgå ifrån inlärningsmålet. Viktigt att alltid fråga sig: ”Varför gör jag det här?” ”Varför använder jag kroppsrörelser?” ”Vad är orsaken till och målet med att använda rörelser?”
- Förvänta dig kaos – ibland blir det rörigt. Ibland fungerar inte rörelserna som man trodde. Då ändrar man på det till nästa gång.
- Man får gradvis en känsla för att införliva rörelser. All början är svår.
- Det är inte lönt att bara lufsa omkring på skolan. Pulsen ska bli hög om det ska vara till någon nytta.
- UCC erbjuder diplomledareutbildningar som som rörelsevägledare.
- Anställ en rörelsevägledare som inspiratör och samordnare. En, som är så engagerad, att det smittar av sig.
- Eller/och ta in konsulenter utifrån, som kan lägga fram evidens och förklara sammanhang.
- Gör en bruksanvisning - var börjar vi?
- Få elever och föräldrar med på vagnen. Man har t.ex. inte höga klackar eller kortkorta kjolar i skolan. Det duger inte, när man ska vara fysiskt aktiv.
- Lägg ut uppgifter på intranätet.
- Material och grejor samlade i lådor, så man inte behöver använda tid på att leta reda på dem till undervisningen.
- Vägg med brain breakers.
- På Husum Skole inför man klockor i trä, som kan visa hur aktiv en klass har varit under dagen. Då kan lärarna, som undervisar på eftermiddagen, få en uppfattning om en klass har varit mycket eller lite aktiv.
TVÅ FAVORITÖVNINGAR FRÅN MALENE
Övning 1: Hansen till Jensen
Plats: Överallt, i klassrummet, i korridoren, i idrottshallen.
Deltagare och tid: Kräver minst 2 deltagare. Från 3 minuter och mer.
Övningen: Denna övningen kan både vara en brain break-övning och en övning med ämnesrelaterat mål. Ett brain break, där man använder känd kunskap och en övning, där målet blir aktiviteten och inte innehållet. Ändamålet med aktiviteten blir att ge ett
avbrott, en paus, efter inlärningen som har pågått och före den inlärning, som kommer, samtidigt som pausen är aktiv. Två och två står eleverna mitt emot varandra. Läraren, eller den elev som leder leken, förklarar kommandona. Eleverna ska endast följa kommandona. Kommandot kan vara: ”Armbåge mot armbåge”, ”knä mot knä”, ”hand mot hand”. Eleverna för därvid de två kroppsdelarna mot varandra, så att de vidrör varandra, t.ex. knä mot knä. Vid nästa kommando släpper eleverna den ställningen och intar en ny ställning med beröring, t.ex. armbåge mot armbåge. Efter en stund byter eleverna kamrat. Kommandot lyder ”Hansen mot Jensen” och då ska alla byta motpart.
Variation: Kommandona kan utvidgas till “hand mot fot”, “knä mot rygg”, ”näsa mot öra” och de kan bli mer och mer detaljerade. ”Örsnibb mot lillfinger”, ”vadmuskel mot nyckelben” o.s.v. Den kan även användas som övning med inlärningsmålet att lära känna kroppens delar, leder och muskler. Då får övningen ett ämnesinlärningsmål. Det kan vara en repetitionsövning eller en träning av ämnesrelaterade ord och begrepp. Övningen kan göras på alla språk, med olika inlärningsmål inom repetition av och medvetande om kroppen. Det kan gälla kunskap om muskler på idrotten, kroppsdelarna på engelskan m.m.
Övning 2: Akrobatisk matematik
Platsen: Överallt, i klassrummet, i korridoren, i idrottshallen.
Deltagare och tid: Minst 4 deltagare. Från 10 minuter
Övningen: Eleverna ska uppnå kunskap om matematiska figurer/former. De ska röra sig från en abstrakt nivå till en mera konkret nivå. Eleverna ska tillsammans skapa figurer med ssina kroppar, som ska bilda matematiska figurer. Eleverna ska gruppvis
skapa matematiska figurer. Aktiviteten utgår ifrån en förkunskap om matematiska figurer. Man kan arbeta ensam eller i större eller mindre grupper. Läraren börjar med att ge bestämda uppgifter, där eleverna ska skapa figurer med hjälp av kroppen. ”Gör en fyrkant med kroppen”, ”Gör en cirkel med kroppen”. När eleverna arbetar i grupper kan läraren ge dem uppgifter, där det finns ett antal figurer, bestämda kroppsdelar som ska användas etc. En uppgift skulle kunna vara: ”Ni ska bilda två trekanter och en cirkel med era kroppar”. Aktiviteten kan avslutas med en liten föreställning, där eleverna sätter ihop sina uppställningar till en liten sekvens, där de går från en uppställning till en annan, ev. med musik.
Variation: Eleverna kan arbeta vidare med diameter, radie, vinklar m.m.
Tornhøjskolen
QR-koderna er placerade på olika platser i skolan, t.ex. i toppen på ett klätternät. QR-koderna kan användas hela tiden och i hela skolan.
Bredd-idrottsskola
Tornhøjskolen har sedan 2013 varit en breddidrottsskola, vilket bl.a. innebär extra idrott på skolschemat, kroppsrörelser med hög puls och rörlighet i alla ämnen med medvetandegörande av fysiska aktiviteters positiva inverkan på inlärning och trivsel. Utöver detta läggs det in brain breaks på lektionerna, vilket ofta ger ett välbehövligt avbrott. Via DGI-kurser har lärarna lärt sig olika aktiviteter och brain breaks, som de i dag använder i undervisningen. En del lärare har också haft idrott som tillval, vilket stärker fackkunskapen om rörelser i skolan.
Brain-breaks efter behov
Kristian I. Sørensen från Tornhøjskolen upplever att brain breaks “nystartar” hjärnan och att eleverna återvänder till undervisningen med förnyade krafter. Kristian förklarar samtidigt att han inte schemalägger rörelseaktiviteterna: ”Om de koncentrerar sig bra om stoffet avbryter jag dem inte med rörelser, men jag har alltid några bra övningar i bakfickan”.
Ofta använder Kristian koordinationsövningar eller stafetter med ämnesinriktad touche som brain breaks. Brain breaks används på hela skolan, både i inskolningen, mellannivån och utskolningen.
Brain breaks tas positivt emot
Det finns en allmän välvilja mot brain breaks på Tornhøjskolen och lärarna upplever att det är särskilt bra i förbindelse med dubbeltimmar. Några av pojkarna från inskolningen har särskilt utmärkt sig efter att man har infört brain breaks. Nu klarar de bättre av att koncentrera sig under dubbellektionerna, men det kräver övning. De måste veta skillnad på start och stopp och att det inte är lika fritt som på en rast. Så hur tillförsäkrar Kristian sig att det inte ”blir rast” av undervisningen? Han förklarar: ”Det finns det olika pedagogiska verktyg till för att hjälpa barnen med, t.ex. rött-gult-grönt. Man kan välja att lägga dem i grönt i början, sedan kan man flytta ner dem om de väsnas och tramsar. Eller så kan man välja att lägga dem i gult, så att man kan flytta dem både i positiv och i negativ riktning. Det väljer man själv.”
QR-koder
Kristian sätter under det nya skolåret2014/2015 i gång med ett nytt projekt med QR-koder. QR-koderna är placerade på olika platser i skolan, t.ex. i toppen på ett klätternät. QR-koderna, som eleverna kan scanna av med sina läsplattor eller smartphones, innehåller övningar som lärarna kan byta ut med jämna mellanrum. Kristian berättar: ”Exempelvis kan man stoppa in en andragradsekvation i en av QR-koderna. Det kan säkert hända att man löser färre räkneuppgifter på det här sättet men motivationen kommer att vara större.”QR-koderna kan användas hela tiden och i hela skolan. De lockar därvid till rörelse och inlärning både inom och utanför skoltiden. Lösningen är idealisk, dels för att få in mer rörelse i undervisningen, dels en väldigt bra lösning, om man har vikarier. De kan be eleverna ta QR-banan. QR-banan står alltid redo för användning och kräver därför mindre förberedelsetid för läraren.
KNEP OCH REKOMMENDATIONER FRÅN KRISTIAN
- Inspiration till brain breakers hittar vi bl.a. på internetsidan “Sätt Skolan i Rörelse”. (www.saetskolenibevaegelse.dk) Och på EMU – Danmarks Læringsportal: www.emu.dk/modul/brain-breaks
- Övningar läggs ut på intranätet.
- Använd samma övningar igen och igen, så att man inte behöver förklara en ny övning varje gång.
TVÅ FAVORIT-ÖVNINGAR FRÅN KRISTIAN
Övning 1. Den osynliga tråden
Platst: Ute, inne samt i klassrummet.
Deltagare: Ingen begränsning.
Regler: Man arbetar tillsammans sammen 2 och 2. Den ene binder en osynlig tråd i den andres näsa, arm m.m. Personen kan nu styra den andra via tråden. Man rör sig nu runt i rummet - se upp så inte trådarna trasslar in sig i varandra.
Variation: Bind två osynliga trådar i personen – gärna på var sin sida. Det gör kanske leken ännu roligare, samtidigt med att vi lär oss korsvisa rörelser.
Övning 2. Kaosgång
Plats: Ute eller inne.
Deltagare: Ingen begränsning.
Regler: Deltagarna går runt i varierat tempo mellan varandra. När man möter en annan person kan man:
- Gå i armkrok, vända sig om och hälsa.
- Hålla varandra i handen och svänga runt som en karusell.
- Göra en koordinerad hoppsekvens.
Variation: Oändlig – kan också vara ämnesspecifikt. Deltagarna får var sitt tal och ska vid möte lägga ihop dem. Eller var sin bokstav och vid ett möte bilda ett ord, där bägge ingår.
Herskindskolen
“I inskolningen har vi fokus på motorik och i utskolningen ska de äldre eleverna arbeta mera med hög puls och intensitet."
Rörelse som understödjer ämneskunskaperna
Med stöd från Skanderborg Kommun tog en liten grupp lärare 2008 initiativ till ett projekt med fokus på rörelse. Tanken var att få in mer rörelse i undervisningen - rörelse med fokus på ämnena. Lärarnas huvudsakliga inspirationskälla var Morten Bjørnbye från Højskolen i Hedmark, som arbetar med matematik i utemiljö. Rikke Thisgaard och Pernille Bruun från Herskindskolen berättar att projektet har fått spridning. Nu är det även fokus på rörelse i den danska läroplanen för fritidshem, SFO, och idéerna spred sig i skolan. Det är inte enbart lärarna, som ska lära sig en ny undervisningsform, det ska eleverna också. De barn, som började med rörelse i inskolningen och nu går på mellannivå, har det lättare med att ta till sig rörelseaktiviteterna.
Rörelser för olika målgrupper
Rikke och Pernille berättar att de nu också arbetar med rörelser på mellannivån och de har tagit fatt i utskolningen så smått. De berättar att utskolningen ska ha rörelser på ett annat sätt. ”Under inskolningen fokuserar vi på motorik och i utskolningen ska de äldre eleverna arbeta mer med hög puls och intensitet.”
Systematik är viktigt
Rörelse försöker man integrera i alla ämnen. Herskindskolen gick först ut med danska och matematik, eftersom de är de ämnen, som eleverna har flest timmar i. Nu är eleverna också ute i natur och teknik, bild och i de övriga språkämnena. Herskindskolen har utvecklat sitt eget övningsmaterial och man kan hitta mycket av det på Sæt Skolen i Bevægelse (www.saetskolenibevaegelse.dk). Här ligger dessutom filmer, där man kan se hur man kan ta itu med det. Ett forum, som man kan ha glädje av. Ofta är eleverna
också med till att utveckla övningar, när de får bra idéer på vägen. Rikke och Pernille anser att man ska göra många didaktiska överväganden, när man drar in rörelse. Rörelsen ska stödja ämnet. ”För varje ämne man arbetar med i undervisningen kopplar man på rörelseaktiviteter, så att det uppstår en växelverkan mellan utomhus- och inomhusundervisning. Denna systematiska metod avspeglas också i våra årsplaner. Vi tar med hela kroppen som inlärningsresurs”:
Förberedelsetid
Det krävdes lite extra förberedelser i början. Rikke og Pernille förklarar att nu är det bara ett annat sätt att tänka undervisning på. Rikke och Pernille föreslår att man sparar material och saker som kritor, ärtpåsar och koner i ett skåp eller i en låda i klassrummet, så att det är lättillgängligt. Om man först ska hämta allt på flera olika platser i skolan, kommer det praktiska att ta för stor del av förberedelsetiden.
TVÅ FAVORIT-ÖVNINGAR FRÅN RIKKE OCH PERNILLE
Övning 1. Hoppstavning
Plats: Utomhus
Deltagare: Det är 3 elever i varje grupp
Övningen: Bokstäverna ritas med krita - man övar skrivriktning och form - en bokstav på varje platta på skolgården - i samma ordning som på tangentbordet på en dator. Varje grupp elever har en hög med ordkort med ord från läseboken. Två hjälper varandra med att läsa upp ordet på kortet för den elev som står på tangentbordet, han ska nu ”hoppstava” ordet. Eleverna får på så vis en kroppslig känsla av antalet bokstäver och hur bokstäverna står i förhållande till varandra. Den kunskapen har de med sig, när vi arbetar med att skriva i Word på dator.
Variation: Eleverna kan arbeta vidare med diameter, radie, vinklar m.m.
Övning 2. Hoppa-hage-läsning
Plats: Utomhus
Deltagare: En och en, hela klassen
Övningen: Sidorna från böcker är upphängda i plastfickor - de hänger i sidoordning i träden runt bollplanerna. Det finns flera böcker. Eleverna väljer en, som passar deras nivå. En pojke, som vanligtvis förlora modet och motivationen, när vi läser i läseboken inne i klassrummet, kämpar på och läser sig igenom sidan vid varje träd, därför att sidan också berättar vad man får göra sedan: t.ex. att hoppa till nästa träd/sida i boken.
Variation: Kanske ska man hoppa hage, springa eller krypa… hitta själv på flera.