Forskningsresultat
Inom olika vetenskapliga riktningar har man under de senaste 10-15 åren kunnat dokumentera ett samband melan rörelse och inlärning. Här nedan har vi listat en lång rad slutsatser, som rör barn och ungdomar samt delat in dem i ämnen.
Kroppsligt förankrad inlärning
1 Kroppsligt förankrad inlärning har visat sig främja inlärningen. Inlärning, som inte involverar kroppen och omgivningarna, verkar problematisk och onaturlig, eftersom den inte återspeglar sättet våra hjärnor fungerar på.
Fysisk aktivitet i allmänhet
2 Mindre tid för läsämnen i skolan på grund av mer tid för daglig fysisk aktivitet försämrar inte elevernas skolresultat.
3 Man ser ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och intelligenskvot samt allmänna skolprestationer mätt på betygsnivå.
4 Elevernas stressnivå faller under och efter fysisk aktivitet.
5 Vid fysisk aktivitet förbättras hjärnans exekutiva funktioner, d.v.s. målinriktat beteende, arbetsminne och kreativitet.
6 Eleverna uppför sig bättre i klassrummet, när de får vara fysiskt aktiva.
7 Graden av mobbning reduceras i takt med att man rör sig mer.
8 Det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och språkliga färdigheter och logiskt tänkande.
9 Inlärning främjas bäst om den är utmanande, varierad och innebär upplevelser av framsteg.
10 Molekylära signalmekanismer i hjärnan som Brain-Derived Neurotrophic Factor (BDNF) och Insulin-like Growth Factor (IGNF-1) ökas under fysisk aktivitet. Man har funnit att BDNF och IGNF-1 även är mycket aktiva under inlärning. Detta har skapat en ny och betydande förståelse för sambandet mellan fysisk aktivitet och inlärning.
11 Hjärnan har visat sig vara plastisk. Fysisk aktivitet är den aktivitet, som allra bäst provocerar fram nya hjärnceller. Detta gäller i synnerhet stamceller i hypocampus, ”hjärnans huvudcentral”.
Motorisk träning
12 Vid motorisk träning förbättras elevernas koncentrationsförmåga.
13 Vid skolstarten är det möjligt att få korn på vilka elever, som kommer att behöva extra stöd, enbart genom att titta på deras motoriska färdigheter.
14 Skolelever, som redan är mycket fysiskt aktiva, kan också ha glädje av motorisk träning. Dessa elever uppnår signifikant bättre resultat både i språkliga och i matematiska ämnen.
15 Eftersom motorisk träning oftast är organiserad på ett disciplinerande sätt, har man konstaterat att detta är överförbart till andra former för inlärning.
16 Motorisk träning medför varaktiga förändringar i hjärnan, viket också ses vid inlärning.
Kroppskontakt och samarbets-/tävlingsövningar
17 Det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och utvecklingen av mentala, emotionella och sociala processer. Rörelser, där det ingår kroppskontakt med andra samt element av samarbete och/eller tävling som i dans, kampsporter, bollspel m.m., kan bidra till att utveckla självförtroende, tillit till andra och känslan av gemenskap. Mänskligt utvecklande processer som dessa understöder inlärning i positiv riktning.
Intensitet och varaktighet
18 Med 10-15 minuters rörelse ökar man hjärnans “Readiness To Learn”. Det bästa är att bryta upp dagen med fysiska
pauser, eftersom hjärnan ändrar sig mycket snabbt och effekten klingar av efter ett tag.
19 Inom loppet av en skoldag bör eleverna vara aktiva i minst 30-45 minuter. Intensiteten ska vara av moderat-hård art,
d.v.s. där pulsen ökar till 75-80 % av max-pulsen.
20 I språkämnen har spurtträning visat sig skapa signifikant bättre resultat än konditionsträning av mer moderat typ.
ADHD
21 20 minuters moderat fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på barn med ADHD. De får lättare att fokusera
och det ökar deras färdigheter inom läsning och matematik.
Källor:
Nordiska forskningsresultat: “Fysisk aktivitet og læring – en konsensuskonference”, Kulturministeriets Udvalg for Idrætsforskning, Kunststyrelsen, 2011.
Amerikanska forskningsresultat: ”SPARK, the revolutionary new science og exercise in the brain” Ratey, John J., Little Brown & Co., 1. 2008
