Teori omsatt till praktik

I praktiken kommer den nya skolreformen att betyda att antalet idrottstimmar ökas och att rörelse inkorporeras i den övriga delen av undervisningen. I regel arbetar man med fyra olika metoder för rörelse i undervisningen: Fysisk aktivitet, Motorisk träning, Embodied cognition och Power breaks.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är rörelser, där man tränar kroppens styrka och uthållighet. Målet är inte i sig självt att något ska läras in medan man utför övningarna, utan ett medel till att nå målet: “Readiness to learn”. Många skolor är förtjusta i att anlägga strapatsbanor för att stödja den fysiska aktiviteten.

Motorisk träning

Motorisk träning är träning av grundläggande sinnen som balanssinnet, det taktila sinnet och det kinestetiska sinnet. Träning av dessa sinnen har visat sig ha avgörande betydelse för optimal inlärning. Här kommer en kort genomgång av de tre sinnena.

Embodied Cognition

Även kallat Embodiment eller på svenska: kroppsligt förankrad inlärning. En övning, där man genom kroppen arbetar med inlärningsmål. Kroppen är sålunda aktiv i lärprocessen; t.ex. kan man öva tabeller samtidigt som man hoppar på en trampolin. Denna metod utgår ifrån en förklaringsmodell, som menar att hjärnan har utvecklats utifrån interaktionen mellan kroppen och omgivningarna. Vi har sedan tidernas morgon utvecklats som art genom att interagera med omgivningarna. Att särskilja rörelse och motorik från kognitiva processer är således onaturligt för vår hjärna och inte alls lika effektivt, som när vi drar in kroppen i själva inlärningsprocessen.

Power Breaks

Även kallade Brain-breaks, Icebreakers och Energizers. Powerbreaks varar 5-10 minuter och kan användas på lektioner, där man behöver öka elevernas uppmärksamhet och motivation och härigenom få förnyad energi till inlärningen. Powerbreaks kan - men måste inte - ha ett ämnesrelevant innehåll.